Jaha... Då har vi inget barn i förskolan längre!
Idag sa vi farväl till Alfons förskola och jag känner mig lite ledsen...
Varför?
Antagligen för att tiden på FS varit så himla bra! Pedagogerna på SG är en samling alldeles förträffliga, underbara och seriösa människor! Våra barn har fått precis den omsorg, fostran, omtanke och (faktiskt) kärlek som vi som föräldrar nånsin kunnat önska! Åtminstone har vi aldrig behövt KÄNNA nåt annat när det gäller oss och våra barn. Proffsiga och medmänskliga som tusan är dom!
Tänk:
- alla dinosaurieböcker Johan krävt att få lästa för sig!
-alla svärd och pärlplattor som Alfons tillverkat.
-den där gången då jag var så febrig då jag kom från jobbet, att jag knappt tog mig från bilen... Carina klädde båda grabbarna och hjälpte mig ut!
-alla underbara stunder då killarna och deras kompisar fått träna på att stå i centrum och vara "veckans guldbarn", "kung för en dag" osv. OVÄRDERLIG träning!
-kojjan som varit ett projekt i flera år!
-när Robert och Maria fick tuppjuck för att Alfons tjatade om ett plåster:-D
-alla härliga sånger dom sjungit! Vissa redan skrivna, andra egenkomponerade.
-när Leif flyttade och lämnade Alfons i hjärtesorg... (En sån tur att du kom tillbaka, och att cirkeln fick slutas det sista året.)
-alla luciatåg som varit så viktiga för mig!
-alla kramar som frikostigt delats ut till mina barn av människor som brytt sig om dom...
-alla utvecklingssamtal som vi haft för våra pojkars bästa. (I denna pedagogfamilj är du en mentor på det området Carina)
...det är slut med det nu, och jag känner mig ledsen! Jag får nog gå och gråta en skvätt känner jag!
SNYFT!
Guud vad härligt att läsa ditt fina inlägg!!! Här sitter en annan och funderar på om lillen kommer att komma in på förskola om ett halvår och hur det ska bli när han gör det. Kommer han att trivas och vad är det för folk som ska ta hand om honom?! Jag ska ha ditt inlägg i tankarna när det närmar sig, men du får kanske påminna mig ;-)
SvaraRaderaKram från
MonkiH
åh nu blev jag riktigt glad över att jag har hela den tiden framför mig. synd bara att jag inte kan välja på förskolor i vännäsby... lite trist att man ska bo så pass långt från de förskolor som man älskar.
SvaraRaderaÅh, jag vet PRECIS hur du känner det och jag kommer inte att endast gråta en skvätt ( tror att du gråter mer oxå =) och floderna kom redan på sommaravslutningen när barnen fick sin mapp, sin blomma, sin bok och sina kramar och ett lycka till!
SvaraRaderaAlla oroliga funderingar jag hade då när F var 1.3 år och skulle in på dagis "hur ska DOM kunna veta vad F menar?" "Hur ska DOM kunna tyda det där speciella när hon vill sova?"... "Hur ska DOM..... "
DOM är precis som du säger proffs, underbara människor som ÄLSKAR, genuint älskar våra barn. Det är så sorgligt och som man kommer sakna dem. Jag hoppas att känslan för skolan blir densamma och att övergången blir likadan. Vi får tro det.
KRAM och grattis till sommarlovet =)
Det är ju vi på snickargården som ska tacka er för att ni gett oss förtroendet och fått lära känna era söner och er två.
SvaraRaderaJag personligen har en liten sorg inombords att aldrig mer få dela dagarna med A längre i både skratt och andra sinnesstämningar.
Men minnen det har jag, massor som alltid kommer förhoppningsvis att finnas kvar
kram från Leffe
Tack för att vi fått "tuppjuck" och andra fina minnen med era barn! De har lärt oss mycket och utvecklat oss som pedagoger! Sen är det ju aldrig fel med härliga föräldrar heller... vi kommer att sakna er hela familjen!
SvaraRadera