Roadtrip!

Gubben och jag åkte på en mindre roadtrip till sundsvall igår. Mysigt... bara vi två i bilen... Inga barn som HELA TIDEN krävde talutrymme! Vi trodde nog att vi skulle prata med varandra under hela resan, men faktum är att vi var ganska tysta. Ja, jag sjöng förstås... Det är ju nån sjukdom jag har, att sjunga med eller utan cd/radiokomp i bilen. Lyckligtvis står min man ut med det, han klagar inte. Säger tom att han tycker det är trevligt?! Han är för rar! Själv skulle jag nog bli galen på en annan person som aldrig var tyst, men han accepterar det... "For better for worse" liksom!

Färden hade sin upptakt i att vi köpt en hundbur, till bilen, på blocket. Vår vän Thomas hade vänligheten att köpa "ut" den åt oss, och nu skulle vi hämta den. Thomas var inte hemma, men Lotta och dottern bjöd oss på en härlig lunch!

Kolla här:
-Soppa
-Hembakat bröd
-Egentillverkad Camenbert

-Kaffe och hembakat fikabröd

Allt smakade härligt efter en lång biltur men snacka om att vi blev impade av osten! Va! Fatta... göra egen CAMENBERT!!! Vi bara måste prova!

På hemvägen var det ju klart att vi skulle stanna till på IKEA! Vi hade inget särskilt vi skulle köpa, men tänkte att vi måste ju dit i alla fall. Några plädar till hundburen kan man ju alltid köpa?!

När vi steg in på IKEA hann vi bara några tiotal steg innan vi hamnade i ett IKEA-vardagsrum... Människor var samlade i soffor runt om i samtliga "vardagsrum" och alla tittade på BRÖLLOPET! Just som vi kom, steg Viktoria ur bilen och gick in i kyrkan. På IKEA hördes "Ooooh", " Åååååh", "Aaaaaah" från olika håll - för hon var ju så sagolikt fin där hon gick fram med kungen.

Plötsligt kom det in ett par slaffsiga killar på IKEA som drack kaffe ur pappersmuggar. De anslöt sig till skaran tv-tittare och just som det var en andäktig tystnad, då Viktoria möttes upp av Daniel längs kyrkgången, utropade en av killarna: "Men guuuuud vad vacker HAN är!"

Kommentaren följdes av en ganska förlösande skrattsalva av alla runt omkring! Fan vilken rolig kille! Made my day!

Säga vad man vill om kungahus och den här typen av uppståndelse... Jag blir i alla fall alldeles varm i hjärtat av hur glada och lyckliga dom verkar! Daniel har ett konstant ganska fastklistrat leende som inte alltid känns helt genuint, men då han höll sitt tal till sin nyblivna fru så fick i alla fall jag dåndimpen! Vilket tal, mannen! Det krävs ganska mycket att tala så personligt inför ett helt obegränsat antal människor världen över. Utan minneslappar... Respect! Och uppenbarligen har han att brås på, då ju även pappisen hans höll ett fantastiskt tal!

Vi hade en mysig dag, Peter och jag, och bilen rullar på sååååååå fiiiiiiint! Är så himla glad för min nya bil! Jag körde i stort sett HELA vägen, tur och retur!

Känns ba fint!