Visst är den här nu?

... sommaren alltså! Det känns så, ÄNTLIGEN!

I helgen inhandlades lite tomatplantor till växthuset. I år har jag varit så himla lat att inga frön har blivit satta... det blev till att köpa färdigt! Dessutom köpte jag en aubergine- och en vattenmelonplanta! Spännande!

Planerna för sommaren börjar ta form... En semesterresa söderöver, där vi ska möta upp med lillsyrran och hennes familj, står i fokus. Hon fyller 40 och lilla D fyller 1, så det finns mycket att fira!!! Dessutom ska vi nog försöka oss på en vända till fjällen i år också - det var ju bara så ljuvligt förra sommaren, och nu ska jag ju lära mig flugfiska också:-) Bortsett från detta längtar jag efter L-E-D-I-G-H-E-T!!! Det här med att byta jobb i parti och minut kostar på... (Nå, nu blev det ju "bara" en gång i år men...)

Hur som helst är det härligt att juni stundar, så det så!

Natti, natti!

Rolig historia!

Alfons vid middagen igår...
Vill ni höra en rolig historia som Robert berättade på dagis idag? Ja, det ville vi förstås...

- Det var en gång två älgar som var ute och flög åsså sa den ena:

"Varför har du en bulle i ögat?"

"Va?"

"Du har en bulle i ögat!"

"Va?!"

"Du har en bulle i ögat!!!"

"VAAAA!!!!, jag hör inget för jag har en bulle i ögat!"


Jag tror uppriktigt inte att Alfons nånsin kan förstå HUR rolig han var när han berättade denna historia!!!

Update!

Ja... tiden går ser jag...


Min lilla Ford Ka var hos doktorn i måndags... Resultatet var allt annat än tillfredsställande! Våra planer på att köpa en "ny" bil till mig inom ett år, fick ett lite hastigare förlopp, då varken jag eller maken direkt kan kalla oss bilkännare! Ibland är det dock så att tillfällen bara dyker upp mitt framför näsan på en, som nu.... En vän till oss sa i förbigående att: "Du kanske vill köpa min? Den är till salu!"


Han har en Volvo V70, och är en noggrann och pålitlig karl, så när detta tillfälle dök upp (till en rimlig peng) ja då vill jag nog nappa! Dessutom har jag fått låna den hela veckan (vilket var jäkligt tur, eftersom Peter på tisdagen satte ut "Kakan" på blocket, och hade henne såld inom ett par timmar!) och den är ju som en dröm! Verkligen! Gott om plats både i bagageutrymmet och i baksätet hos ungarna. Härlig comfort, och betydligt lägre ljudnivå inne i bilen än jag är van vid! Dessutom har den väl finesser som jag aldrig kommer att använda mig av, av den enkla anledningen att jag inte fattar vad de är för nåt?!

I bagageutrymmet kommer vi också att kunna ha både en hundbur OCH plats för packning!!! Om man här jämför med Kakan, så inser man snabbt att man kommit till himmelen. I den kunde jag nämligen inte handla OCH få med barnen i samma vända!

Inget är ännu bestämt, men banken har sagt ja till pengalån, och om vår vän vill sälja den till mig, då vill jag köpa den!


(Ett minus... den är röd! Jag ville inte ha en röd bil, men har förstått att man inte köper bil efter vilken färg den har... Hade gärna haft en silverfärgad...:-/)


Bellman har nått nya höjder.... Han växer så det knakar, och det märker man ju inte själv utan får höra det från andra! Jag märker förstås att han blivit väldigt stark, och att han är konstant hungrig... Lämnar vi köket är odågan uppe på köksbänken och i slasken för att slicka i sig det som går! Idag fick vi dock beviset för att han nog blivit ganska stor... När jag kom hem på lunchen, var han lös inne i huset! Grinden till hans minisvit var stängd och reglad, men han var alltså lös i huset! Jag gick ut med honom som vanligt, stängde in honom, och när jag kom hem efter jobbet var han där han skulle... Men när vi for och handlade på kvällskvisten, var han lös i huset igen då vi kom hem... Han hoppar helt enkelt över dennna, som vi för några veckor sedan tyckte, ENORMA grind!!!


Ja, jag hör hur skruvdragaren går varm där nere i skrivande stund... Peter gör nu grind nummer fyra!!! Det fina i kråksången är dock att Bellman hade skött sig snyggt i huset denna gång... OK han hade pinkat inne på ett par ställen, men han hade inte tuggat sönder nåt, eller rivit ner nåt så det går väl i rätt riktning?!


Good night!

Det går åt rätt håll...

...tror jag i alla fall?!

För dig som kan vara intresserad, så har Johan inte haft så värst ont i magen idag, och inte heller har han haft nån feber att tala om, så det verkar ju bli bättre! Däremot rinner det han äter fortfarande rakt igenom honom, och matlusten var fram till middagen lika med noll! Vid middagen käkade han dock en potatis, köttbullar, sylt och sås. Han uttryckte lyckligt. Jag äter!!!

Farten på pojken har inte varit särskild hög. Han låg och såg tv eller spelade "Gamecube" fram till fyratiden idag, men då tog han sig en promenad med mig, mormor och hundarna och verkade piggna till på kuppen...

Vi blir förstås hemma ett par dar till, tills vi ser att ungen får behålla maten, och som moder kan jag säga att det funnits värre dagar att VAB:a på! Idag var det högsommarvärme med ca 25 grader, så jag passade på att pula lite i trädgården mellan vätskeportionerna till Johan!

Nu ska jag lägga mig och läsa lite tror jag...

Go´natt!

En sjuk Jonk...

Stackar Jonken, mår inget vidare... Ont i magen och lite feber har han...

Idag började jag bli riktigt orolig för att det kunde vara blindtarmen som spökade, så jag ringde 1177 för att få råd. De tyckte att en läkare skulle kolla på honom, men kommunens vårdcentral hade ingen läkare idag (?) så vi fick vackert sätta oss i bilen och köra till en närliggande kommun 4-5 mil längre bort!

Innan vi åkte, och på själva VC fick Johan uppsöka toan flera gånger, och jag kan säga att det inte är mycket "fast" som kommer ut ur honom... Det lilla han får i sig, rinner rakt igenom honom! Läkaren trodde att det rör sig om en magsjuka, eller kanske körtelmage. Har han fortfarande ont i magen imorgon, ville han dock att nån tittar på honom igen...

Personligen gillar jag magsjukascenariot bättre än blintarmsinflammation:-/ Hoppas, hoppas, hoppas han är piggare imorgon...

Det här är livet!

Lite sjukt har det varit... Johans förkylning tog ny fart, och gav honom feber! Aptiten var helt frånvarande och han hade ont i magen redan till lunch på fredagen. Han varken åt eller drack, och på lördagkvällen så spydde han... Magsjuka?! Vem vet, men frisk är han inte, så imorgon blir vi hemma...

Bortsett från detta har helgen varit fantastisk på många sätt.
Den inleddes med en trevlig bröllops-/40årsfest på fredagkvällen och följdes sedan av underbart väder hela helgen!

Igår och idag har jag grejjat i rabatterna. Tagit bort gammalt, torrt och dött, så att det spirande nya gröna kommit fram. Jag har även planterat många vallmorötter!

Idag har jag dessutom tränat hårt med mitt flugspö, och jodå... det går framåt! I skrivande stund är höger lill- och långfinger samt tummen ömma av blåsor... Men kul är det!

Alfons och jag avslutade kvällen med att hoppa på studsmattan en stund...
Stilstudie av en, allt annat än, spänstig 41-åring!

...och en super-duper-atletisk 5-åring!

När vi låg och pustade ut på studsmattan, sa Alfons plötsligt:

"Det här är livet..."

"Vad är det som är livet?" frågade jag, "...att hoppa?"

"Mmmm... på studsmattan... med morsan!"

♥ Det kändes ganska fint att min pojke tänkte så!♥

PS. Detta inlägg ser förjävligt ut, men tro mig... jag har VERKLIGEN försökt att få bilder och text att sitta ihop på ett naturligt sätt... I säkert 1,5 timmar har jag hållit på. Nu är jag förbannad och ger upp! Go´natt! :-Z

En gammal vän...

Skickade iväg ett mejl för några dagar sedan, till en kollega från förr...

Idag hade jag fått ett svar, och tänk att det gjorde mig så glad!

Några rader från världens bästa Ulla, Made my day:-D!

Konversation i baksätet.

Alfons: Mamma, ska vi aldrig måla om ditt garage?

Jag: Eh, jag vet inte... Tycker du att vi behöver göra det?

Alfons: Men det är ju bara vitt och stökigt!

Jag: Jo det är ju sant...

Alfons: Jag ska göra en egen färg... Ja! Det ska vara ägg, vatten och diskmedel i den!

Jag: !!!

Alfons: Vi gör det när vi kommer hem!

Jag: Vilken färg blir det av ägg, vatten och diskmedel tror du?

Alfons: Eeeeeh.......

Johan: Nä vet du Alfons... Jag tror vi tar lite gyttja i också? Gyttja och majonäs!

SOUNDS LIKE A PLAN?!

Blommor och bin!

Jaha, då var det dags igen...

Ikväll valde Alfons "Kråke i mammas mage" som kvällsbok. Boken i sig är ju väldigt pedagogiskt skriven, och förklarar rätt enkelt om spermien och ägget, och själva perioden i mammans mage på ett bra sätt. Själv blir man ju lite uppspelt och sentimental, och vill gärna berätta om ultraljuden, hur vi tänkte och kände, förlossningen (i barnvänlig version), att pappa klippte av navelsträngen och vad han satte på dom för kläder första gången...

Barnen älskar berättelsen om dom själva, och fyller gärna i sånt man kan ha glömt berätta just denna gång. Dom lyssnar, skrattar och frågar...

Lyckligtvis har dom ännu inte frågat om hur dom, så att säga, kom in i själva magen...

Som förskolläraren och fritidspedagogen Camilla är det oändligt mycket lättare att förklara, men som mamma... Hmmm!

Njäe - tror faktiskt att pappa får ta det samtalet:-)

Good Night!

Sköna maj välkommen!

Vi fick finfrämmande av min svägerska och hennes son, barnens kusin, på valborgsmässoafton! Mycket trevligt! Vi har ett par rejäla högar som skulle brännas, som har legat till sig länge nu, så i år skulle det sättas fyr på dom men.... Ja, bensinen brann ju, VOFF!!! Men sen var det slut med brand. Högarna ligger där de ligger, och får nog pryda vår utsikt från sovrummet ett år till?!

God mat och vin hade vi i alla fall, så kvällen blev mycket trevlig ändå, trots frånvaron av majbrasa! I övrigt har ju helgen inte bjudit på nåt vidare mysväder... Kallt och snöigt/hagligt/regningt... Men nu är den mesta snön borta. Hallelujah!

I torsdags hade vi ett sjukhusbesök att avklara med Alfons. Han skulle pricktestas. Några prickar innehållande allergener av häst, hund, katt, kvalster, mjölk, ägg, och soja skulle stickas, och Alfons skrek som en stucken gris!!! Jag tycker att vi härmed får acceptera att han har jordens lägsta smärttröskel - sånt som inte känns mer än som en rispa på oss andra, skapar helvetisk smärta, pina och plåga hos min yngste... Ingen skillnad bör göras på att snubbla över en tröskel, bita sig i kinden, skrubba knät eller få armen avsågad. Av skriket att döma, är smärtan densamma varje gång - helt igenom olidlig!!! Rätt tröttsamt att höra, och rätt svårt att ta på allvar varje gång...

Stackarn...

Det fina i kråksången är, trots allt, att han inte var allergisk mot nåt av ovanstående! Hans eksem är förmodligen bara resultatet av problemhud, som måste smörjas, smörjas, smörjas!

Så nu ska ungen få smörj så han sent ska glömma det;-)