I´m alive! Bara lite bloggtorka just nu.
Har så smått kommit igång på jobbet.
Trött? Jomenvisst!
Idag har jag slitit hela eftermiddagen med formuläret till det medarbetarsamtal
som stundar imorgon. Som vanligt är jag sjukt nervös inför det, och som vanligt vet jag knappt
vad jag tycker, tänker och hur det ska formuleras.
Den som lever får se...
Huset känns tomt utan hund, men jag kan inte heller sticka under stol med att det också undelättar vardagen en smula... Att inte behöva ila hem på lunchrasten varje dag t ex.
Johan verkar må bättre också. Det är ju verkligen huvudsaken.
Dock verkar det som om vi får göra åtskilliga storstädningar och
textiltvättar innan alla hundhår försvunnit!
Här, en bild på den finaste nosen:-)
Så fin bild... man kan riktigt känna hur han doftar =)
SvaraRaderaNi lär finna de där små håren länge, länge. Jag hittar fortfarande efter Varga och har ju inte ens i närheten så stort som ni. Filtar, fårfällen, under kuddarna i soffan ( hur de nu hamnat där för hon låg inte i soffan ) och vi ska inte tala om .... BILEN!
Varje gång jag hittar ett så tar jag upp det och luktar, försöker förnimma doften av Varga... mmm
Skönt att det ändå ger resultat med Johan, som du säger, det viktigaste.
Och lycka till på jobb.
KRAAAAAAAAAAAAAAM
Bra att Johan mår bättre!
SvaraRadera